Liv i exil

I dag fick jag en häftig "aha-upplevelse". Jag håller på med ett jobb för Ridsport om joursjukvård för hästar. Frågeställningen är: Behövs det fler dygnet-runt-öppna kliniker som tar emot häst? Vem ska bekosta de nattöppna klinikerna? Kostnaderna för jourvård på klinik överstiger vida inkomsterna.

Nåväl jag har ringt runt och pratat med både den ena och den andra. Resultatet får ni läsa om i Ridsport nr 13 som kommer nästa vecka.

En poltiker som jag talade med sa att man kanske inte tänkt på saken så där mycket i hans parti. Men han har själv hästar och frågan är ju absolut intressant och viktig utifrån mina frågeställningar. Och hipp som happ lovade han att lämna in en motion i ämnet till riksdagen i höst. Det behöver ju inte leda till någonting alls, det kan ju vara valfläsk. Men om han faktiskt gör det och om motionen leder till något så har faktiskt lilla jag gjort skillnad.

Och det är ju bland annat därför man väljer att bli journalist, jisses vad det låter högtravande. Låt vara med att jag tycker det var en rätt häftig grej helt enkelt!!

... att denna midsommarhelg har varit den bästa på väldigt länge, om inte någonsin.

Fredagen var en alldeles vanlig vardag här, på den brittiska ön vet man inget om midsommarstänger och blommor i håret. Så jag var webbredaktör och barnen var i skolan. Men givetvis blev det midsommarmat. Vi hade botaniserat på Ikea och gräddfilen fick ersättas med creme fraishe.
Grundbergs midsommarmeny:
lax
senaps-, inlagd- och kryddsill
köttbullar
färskpotatis kokt i massor av dill
gravlaxsås
gräslök
matjesill
jordgubbar
grädde
glass
öl
nubbe
läsk

Middagsgäster hade vi också, Bitta, en bekant från Sverige, och Linda med pojkvän Fredrik åt med oss.



På midsommardagen begav vi oss in till London och Svenska Sjömanskyrkan som hade midsommarfirande i parken precis bakom kyrkan. Och JA, jag gjorde det, dansade små grodorna, vet inte vem jag hade lovat att göra det. Tror att det var Anna.





Grodbeviset...

Vi hade släpat med oss Emils sparkcykel på tunnelbanan och tåget vilket visade sig vara ett lyckokast. Lukas var inte med, så det var bara jag, Peter och Emil. Vi promenerade genom parker och längs Thames på vår väg mot tågstationen. En helt underbar dag med en mycket lycklig Emil. God middag på italiensk restaurang blev det också. Bord på uteserveringen med utsikt över alla mäktiga engelska byggnader som kantar floden.







Vi hittade denna privata kyrkogård... Har jag aldrig sett förr. En del gravar var som små parker med bänk för den som vill sitta ner en stund. Allt detta såg vi givetvis genom staketet, in kom man inte.




Igår struntade vi i sommarmarknaden på Emils skola och picknick med vänner i parken. Havsabstinensen var alltför stor. Vi åkte till Poole och havet och badade och solade - HELT UNDERBART!






Långt blogginlägg blev det men så var det en händelserik helg också.

Klockan tre smäller det!!!!
Då är det avspark England-Slovenien i VM. Vinna eller försvinna.
England kommer att vara öde, inte en kotte ute och kör. Funderar på att åka ut och bara köra runt för att känna på det :-))
Skolorna stänger vid 14,30 - allt för att vi ska hinna hem i tid till matchen. Det här är ofantligt stort här. Det är en gruppspelsmatch men det gäller ALLT för engelsmännen. Att Frankrike fått åka hem skakar om. Deras spelare fick dessutom flyga hem i ekonomiklass - sådant skapar rubriker här...

Jag ska hämta Emil och Ben i dag, de ska spela fotboll senare men om vi tänker titta på "the match"? Nja, vi får se.

Penta lät alla börja jobba en timma tidigare i dag, dessutom får de jobba in lunchen - och så bjuder Penta på en timma - så är matchen räddad även för de Volvoanställda.

Igår var jag och Tilly ute på en helt underbar ridtur. Det finns en underbar gräsbacke att galoppera uppför. på toppen ligger ett litet flygfält. När vi galopperade upp startade precis ett plan, det var strax ovanför oss - det hade jag velat ha ett foto på - så häftigt var det.

I dag tog vi en skrittur, det kan vara nog så dramatiskt. Vi hamnade bakom två koekipage. Stora nötdjur med enorma horn spända framför någon form av jordbruksredskap. Det ABSOLUT värsta Tilly upplevt. Jag skrattade åt henne, ibland är hästar lika korkade som de är stora.

Nu ska jag dricka kaffe och byta om innan det är dags att sälla sig i fotbollshysteriledet och hämta barn från skolan lite för tidigt.

Borde göra massa saker, tänker jobbmässigt alltså.
MEN!
Jag tänker ägna mig åt hårborttagning på benen.
Läsning av nya Mons Kallentoft-deckaren som inköptes på flygplatsen i torsdags.
Långpromenad med hundarna.

Så får jag jobba desto mer en annan dag. Jag var ju faktiskt webbredaktör hela helgen och är förtjänt av lite vila :-)

Så har jag varit i Sverige på blixtvisit. Det var begravning för Maggan i Kungsladugårds kyrka i onsdags. Fast jag får börja från början!

FLYGSTREJK
Svärmor hade nämnt en flygstrejk men när jag på tisdagen fick sms av SAS att jag kunde checka in genom att bara svara YES på sms:et så gjorde jag det och glömde allt vad strejk heter. På kvällen skulle vi quiza på puben och strax före vi skulle gå kollade jag nyheterna på nätet. Och ser att det är strejk och att SAS ställer in plan. Mest inrikes (Sverige) men även ett par utrikes, givetvis mitt plan. Vi ser detta strax före åtta engelsk tid, Sverige är en timma senare. SAS kundservice i Sverige stänger åtta. Den här i England stänger tio, men just i tisdags kväll hade de stängt tidigare - internmöte. På SAS hemsida stod det bara att om man drabbades av inställt flyg skulle man åka till flygplatsen så fick man bokas om till ett senare flyg. Det funkade ju inte för mig som då hade missat begravningen. Så det blev ingen quiz utan istället färd till Heathrow och ombokad biljett. Fick åka två timmar tidigare, byta i Köpenhamn, och landa 15 minuter tidigare än jag skulle gjort.

BEGRAVNING
Begravningen för Maggan hölls i Kungsladugårds kyrka där vi var mycket som barn. Miniorer, juniorer och öppet hus. Kyrkan var sig lik men eftersom vi blivit större kändes den lite mindre. Det var en fin och ledsam cermoni. Det är orättvist att somliga går bort alldeles för tidigt. När Therese mamma, som var Maggans bästis, grät som värst viskade jag till Therese "du ger tusan i att gå och dö". Fy för att mista sin bästa vän. Precis som vid Palles begravning så funderade jag på hur jag vill att min egna begravning ska vara. Jag har två önskemål, om jag skriver det här kanske någon kommer ihåg det när det är dags. Eller inte, för förhoppningsvis är det väldigt långt till dess.
1, Jag vill att någon sjunger Marie Fredrikssons "Ett hus vid havet".
2, Efter avskedet vid kistan ska man gå ut direkt, inte sätta sig i bänkarna igen.
Jag slapp gå i pumps, smet in hos Ulle och köpte nya snygga svarta skor med lite lägre klack. Struntade i vit skjorta under klänningen och mamma klagade inte. Så jag tror att jag klarade "dresscoden" till och med sett med mamma Märtas ögon.

SKALDJUR
Efter kyrkan tog jag och Therese med mamma Märta en sväng till Therese pappa Åke och tjôtade en stund. Sedan lämnade vi mamma och åkte till Therese och åt räkor och kräftor. Så gott men lite för mycket vin blev det allt.

HEMRESAN
Jag åkte ju SAS och använde Peters bonuspoäng. Hem fanns det bara businessclass. Gjorde inget alls. På den korta flygningen till Köpenhamn blev det croissant med ost och skinka och lite dricka till det. Flyget till London från Köpenhamn var en gourmetflygning :-)) Först lite dricka och snacks, jag hade ju bilen på flygplatsen så det blev läskeblask men andra försedde sig med flygbolagets sprit rejält. Sedan blev det middag. Lite räkor, varmt supergott bröd. Kycklingfilé med någon potatispuré. Dessertost och små ljuvligt goda chokladpraliner. Linneservetter och på slutet en ångad varm liten frottéhandduk att torka sig med. Ja jisses, det var skillnad mot Ryan Air.
Flygplatsen i Köpenhamn var skum. Alla klockor gick en dryg timma efter. Jag var tvungen att ringa mamma och fråga vad klockan egentligen var. Det är ju rätt viktigt att klockan går rätt på en flygplats. Och ska den gå fel är det definitivt bättre om den går före än efter. Nåväl jag är hemma igen och det är huvudsaken.

För begravning. Maggan begravs i morgon klockan tre. Jag flyger i morgon bitti och landar på engelsk mark igen på torsdag eftermiddag.

Visst är det lite kul att komma hem och träffa mamma men samtidigt hade jag gärna sluppit och haft Maggan kvar. Det är så konstigt att veta att jag aldrig mer ska höra hennes röst. Det kommer att ta tid att vänja sig.

Jag hoppas de har gräddfil på Landvetter, i så fall blir det riktig "sillalunch" till midsommar :-))

I lördags skulle vi köra Emil på kalas på förmiddagen. Vi var ute i löjligt god tid och jag gladdes åt att Emil skulle komma först, inte helt vanligt.

Helt plötsligt är det TVÄRSTOPP på den fyrfiliga vägen. Det som vanligtvis tar fem minuter tog nu 45. Emil blev sist, eller inte riktigt, en kompis hade missat tiden helt och kom än senare med sonen.

Vi satt där i kön och var lagom muntra. Det gick inte alls att förstå varför det var stopp. Mitt på trafikled ligger en väldigt lustigt utformad rondell. Det visade sig att det var vägarbete på motsatta körbanan så de som kom från andra hållet fick svänga runt i rondellen. Ni ska inte tro att de satte upp temporära trafikljus eller så. Nej, väntan blev lång för oss från andra hållet. När vi väl passerat rondellen och trafiken lättar, då kommer den! Vilken? Skylten!!!
"Roadwork in progress, queues likely", hade varit bra att få reda på det innan, då hade man kunnat välja en annan väg.

Engelsk logik finns inte.

Här firar de VM-guld redan, sitt egna! Att de inte vunnit sedan 1966, äsch, det är världsligt!
Här är flaggor och "ompa bompa" som bara den.

Och då blir vår skadeglädje desto större ;-) Själv hejjar jag på Danmark, det e dejligt! Tänk själva, VM-guld till Danmark och firandet med go öl på Ströget, låter ju underbart!

Förresten, föräldrarna på 13-åringarnas hockeymatcher beter sig så illa så det är inte alls förvånande längre att de har huliganproblem. Varenda förälder är ju för tusan en presumtiv huligan. Som ni förstår var det ishockey igår. Cup, Lukas lag kom sist men var jätteduktiga och flera matcher var jämna, de får bara inte in den förbannade pucken.

På väg tillbaka hem efter att ha lämnat Emil i skolan hamnade jag i en liten procession.

Först körde en likbil. Här är det stora fönster på bilarna som kör kistan. Så i denna syntes det tydligt att det var granddad som skulle till sista vilan. Blomsterkransarna var gjorda så att de bildade orden granddad och dad i gult med röda inslag.
Bakom likbilen kom en svart limousine och sedan jag...
I en rondell körde likbilen och limousinen ut och jag stannade för att lämna företräde för en jeep. Men jeepen stannade mitt i rondellen och tutade på mig. Den trodde att maffiabilen deltog i begravningscortegen.

Min bil är inte lik din bil det är en likbil :-))

P.S. Ser ni den röda smygande terroristen bakom bilen? Det är katten SVEN som är "in charge" hos familjen Grundberg!

I Lukas skola finns det en otroligt fånig tradition pojkarna emellan. När någon fyller år så ska man banka födelsedagsbarnet på armen med knytnäven, ett slag för varje år och ett extra som ett "lycka till". För skolans värstingar är detta kanon. Det ger dem en anledning att ge andra stryk. Lukas utsattes i tisdags. Det slutade med att tio ungar stod runt Lukas och slog honom riktigt hårt. Så hårt att Lukas blev både rädd och ledsen.

Jag blir så förbannat förbannad. Vi tog kort på Lukas armar och rygg och skickade följande mail till rektorn:
Dear Ms A F Thomson!

Today was Lukas birthday. In school he therefore was exposed to something the boys call “birthday beats”. At one occasion there was ten boys standing around him beating him. See our attached photos of the bruises he got. Lukas got scared and it did hurt badly, so badly that he started to cry. One of Lukas best friend in school did choose to stay at home from school, he know he would be beaten because it was his birthday.

There are some boys in school that repeatedly bully and hit other students, among them that is exposed to their bad behaviour is Lukas. This is the third time we contact You regarding this. We are seriously thinking about to look in to what legal actions we can take if this continue. Lukas was really shaken by the incident when he was surrounded and hit and can’t recall all the names but the following boys was taking part in the beating: Brendon Boylan, Ryan Hamilton, Joshua Guzzardi, Callum Armour, Justin Freeestone. Some of this boys we have reported to You on several occasions.
--
Kind regards

Annika Grundberg

I går ringde rektorn upp. De elever som slog Lukas har blivit avstängda mellan 1-5 dagar. Deras föräldrar har varit kallade till skolan och även blivit meddelade att vi överväger polisanmälan.
Det vore väl själva den om de inte ska lämna Lukas ifred nu.

Words not enough :-)

Inte ett stödhjul i sikte :-))

Om ett par dagar drar årets fotbollsspektakel igång och här i England beter sig de flesta som om segern är i hamn. Här viftas det med flaggor i förväg. De beter sig inför fotbolls-VM som vi i Sverige beter oss inför Eurovision Song Contest, och precis som för oss så når de nästan aldrig ända fram. De vann 1966... Men skam den som ger sig.
Det dräller av bilar som kör omkring med flaggor, många hus har flaggor hängande längs med husväggarna. Det går att köpa crocs med engelska flaggan, muffins med glasyr i mönster av engelska flaggan, tröjor - ja allt man kan tänka sig.
Tydligen ökar antalet skilsmässor här något enormt efter ett fotbollsmästerskap.
Nåväl, jag har köpt en tröja som det står ENGLAND på, den är faktiskt rätt snygg, det var efter påtryckningar av Peter.
Själv tänker jag heja på Danmark, det är ett "dejligt" land.

Förresten, igår var det kändisfotboll, England (med Robbie Williams på vänsterkanten) mot världslaget (med Henke som back), när vi slutade titta ledde England med 1-0.
Tjip Tjop på er!

Emil avskyr att göra saker han inte kan. Det innebär att det är svårt att lära honom saker. Sitter det inte på första försöket ger han upp och blir arg. Väldigt likt hur hans morbror Jan förhållit sig till saker i livet - alltid :-))
Så, cykeln har stått här och rostat med punka. Men så fick Emil för sig att han måste lära sig så igår lagades cykeln och vi gav oss ut på gatan. Först gick det knackigt, tio meter eller så, och Emil gav upp. Men så övertygade vi honom att fortsätta och vips kunde ungen cykla. Och fort också, Peter fick springa supersnabbt, stackars karl.

Har ett nytt kul emil-engelsk-svenskt-uttryck, saker är up-side-ner.

Lukas har en tjej, Annabell, de hänger i parken och jag får inte vara med :-( På tisdag fyller min lilla pojk 13, det har gått så fort.

Så har sommaren äntligen kommit och vi har varit på två marknader. Vi smygstartade med en liten här i kvarteret för att sedan gå på "the real thing" med Lena och Steve i helgen som gick.

Emil poserar framför en brandbil

Högt upp i luften, jag åkte en gräslig snurrarunt grej på tivolit och mådde illa resten av dagen. Emil är modigare.

Min marknadsdag hemma på gatan innebar att jag brände upp axlarna och nu flår jag som bara den... Same procedure as every year ;-))

Så var det dags för Hertford County Show

Massor av djur fanns det, de hade tävlat och hade tjusiga rosetter.

Emil flyttar staketstolpar med grävskopa.

Emil provar militärambulansen


Tuff kille

Emil hälsar på mamma Mu

Hästkrafter

Bääää

Ser ni syntluggen?

Galna människor finns det överallt, en del är galnare än andra




Två dårar tillsammans

Det här är mer min stil...



Och dagen avslutades givetvis på puben, Englands äldsta, var annars?

Så gick Maggan bort i lördags. För ett par veckor sedan visste jag inte ens att hon var sjuk.

Jag, Kicki och Therese har hängt ihop sedan alltid känns det som och Birgitta och Maggan, deras mammor, är som extramammor. Nu är en av dem borta och det är så sorgligt. Jag talade med henne härom veckan och sa "ses vi inte förr så ses vi i sommar" men så blev det inte.
Det finns så många barndomsminnen som rusar genom huvudet när sådant här händer. Maggans kakor från Ullared högst upp i ett av köksskåpen som jag alltid snyltade av som barn, mamma Märta åkte varken till Ullared eller köpte kakor.
Maggans lilla gula DAF. Och plommonen och de röda krusbären.
De spanska dockorna som jag och Kicki lekte med. Wizexskivorna och den konstiga skivspelaren med jättelång mittpinne.
När jag och Jan bråkade och jag skrek genom fönstret att han slår mig varpå Maggan öppnade dörren och skrek tillbaka "dra in huvudet och håll tyst unge".
Kinamat från Kinesiska Muren som vi åt tillsammans vid matsalsbordet. Maggans stora garderob där jag och Kicki kunde spendera timmar med att klä ut oss.
Ja, det finns massor. Och Maggan, vi ses i sommar och hela tiden för du finns i mina tankar.