Liv i exil

I dag är en "mittemellandag" då vi gör ingenting. Vi har varit hos Emils kompis längst in på vår väg. Det är väl mest vi vuxna som vill att de ska vara kompisar, språkförbistring och blyghet sätter hinder emellan. Kompisens mamma Sarah är inflyttad från Kanada och väldigt trevlig och hjälpsam. Dessutom har jag nu hennes nr i mobilen, EN kompis härifrån, känns bra!!
Vi var i skogen där det finns fällor av allehanda slag för att fånga kaniner och ett annat djur som lät som något från Harry Potters trollskog. Kommer inte ihåg vad Sarah sa att den heter men liten som en räv och ser ut som en hjort... Vi vågar nog inte släppa lös Ture i skogen hur som helst i alla fall. Ture lever livet som stallhund med Tina och det är väl tveksamt om han alls vill tillbaka till oss, men han har inget val;-). Jag måste ringa kattpensionatet och fråga hur Sven och Misse har det men eftersom jag vet att de har det betydligt tristare drar jag mig lite för det...
I morgon har vi planer på att åka till Stratford-up-on-Avon och gå i Shakespeares fotspår. Lukas ställer sig frågande till utflykten men då spänner jag ögonen i honom och säger övertydligt "men det är ju SHAKESPEARE", det lyser yttepyttelite igenom ibland att jag tragglat mig igenom 40 poäng litteraturvetenskap. Fast mest är det deckare, aldrig dikter och Bellman till nubben. Men jag har alltid velat till Stratford så jag hoppas vädret blir hyfsat så vår utflykt blir av.
Vi hörs!
Annika