Liv i exil

I går var det dags för julmiddag med Volvo Penta. Jag var lagom sugen, elementen hade varit trasiga och jag var iskall och ville helst vara hemma under täcket. Men jag ryckte upp mig. Frågade Peter vad man fick ha för kläder, om det var någon "dresscode". "Nä, men jeans är nog inte bra annars kan du ta vad som", svarade han. Det blev ljusa byxor, en hyfsad blus och stövlar.
När vi kommer fram till stället visar det sig vara värsta lyxanläggningen och framför oss stannar en taxi där en tjej kliver ut i tjusig långklänning. Jag började inse vart det barkade och hotade med att inte gå med. Efter övertalning gick jag in och vi visades till ett rum för en drink före maten. ALLA kvinnorna hade balklänningar eller näst intill. Det fanns två undantag som också hade byxor. De flesta männen hade fluga och stiliga kostymen. Snacka om att känna sig som den fula ankungen. Det kommer att ta LÅNG tid innan jag förlåter P detta klavertramp!