Liv i exil

Anky tränar för sin man Sjef. I dag red hon Grand Prix med Salinero, även om hon inte toppade resultatlistan så vann hon ju guld med sitt holländska lag. Och visst fick hon några missar, även solen har sina fläckar liksom. När hon kommer ut från banan står maken där och ser så förbannat sur ut. Hon ler, andra omkring henne ler men inte Sjef, han är MISSNÖJD, det liksom lös om honom. Tänk att du rider EM, du tar lagguld, du har en fantastisk häst, har fått några riktigt häftigt höga poäng för flera rörelser, du rider ut, möter din partner och fanskapet tjurar... Jag kan erkänna att det hade inte funkat för mig. Peter får inte ens läsa det jag skriver, det kan hända att han har någon liten kommentar och det TÅL jag inte. Så att ha honom som tränare i vad det än månde vara går inte.
Det är bara att imponeras av makarna Grunsven-Janssen som klarar det så förbannat bra så att de är bäst, om inte i världen, så i alla fall i Europa tillsammans med sina lagkamrater. Och Sjef log sedan, på väg in på prisutdelningen och vid presskonferensen. Och han tränar Patrik Kittel som gjorde fantastiskt bra ifrån sig, så visst, för mig får han tjura så mycket han vill, det gör inget alls!