Brevbäraren - var är han

I måndags kan jag förstå att han inte kom här var faktiskt lätt kaos och plog- och saltbilar är sällsynta här. Men igår... Då var det slask, plusgrader, tö och uppkört men ingen brevbärare. I dag har till och med skolorna öppnat men fortfarande ingen brevbärare. Alltså var är han - har de någon snöregel att de bara kör ut om det är barmark. Jag såg en brevbärare till fots igår på väg till stallet men kanske är det andra regler för de bilburna...
Förresten kom en snubbegubbe hit igår och lagade värmepumpen. Nu när den är hel inser jag hur trasig den varit. Här har varit omänskligt kallt faktiskt.
Sitter och borde jobba men har väldigt svårt att hitta motivation, sömnen var eländig i natt, vaknade massor av gånger och såg brutna hästben.
Veterinären igår var helt fantastisk. Han avlivade hästen ute i hagen med alla hästar kvar i hagen. Hon behövde aldrig flytta sig och hon behövde aldrig bli orolig. Hennes kompisar var alldeles nära, både två- och fyrbenta. Så trots allt elände så är det skönt att ha det med sig.

Kommentarer
Postat av: Lena Särnholm

Kom ihåg att du också gjorde en fantastiskt insats - som kom dit mitt på dagen och fick dit veterinären!

Hoppas att du får sova bättre i natt, men det tar nog ett tag att komma över en sådan upplevelse.

Lena Sä

2009-02-04 @ 15:36:43
Postat av: Helene

Usch då.Kram på dig.Gott att du kom dit och gjorde en snabb god gärning i alla fall.Har själv vart med om samma typ av händelse med en kompis häst när jag stod på ridklubben ett tag.Kan se bilden framför mig än idag,mga år senare.kan tala om att det engelska snövädret nu invaderat Tjörn till barnens stora förtjusning,sportlov nästa vecka ju.Bara det får ligga kvar,fast vi har lovats mer på fredag.Kram H

2009-02-04 @ 22:25:04
Postat av: Åse Ericson

Den där baksidan av att äga djur och att livet inte alltid slutar som man planerar för dem. Fy. Så tråkigt för dig, hästen, ägaren. Som tur är så "bedövar" chocken hästarna och du verkar ju ha varit på plats tidigt. Jag har haft en stor olycka här en gång och hästen var illa skadad men helt lugn, som drogad av sin smärta kan jag tro. Ett par hästar från flocken stod intill och vakade. Alltså däggdjur tänker, vi ska inte bara tro att det är vi på två ben som har förmåga att känna när någon behöver ordlöst sällskap och stöd.

2009-02-05 @ 12:53:22
URL: http://aseericson.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0