Liv i exil

Nu har vi botaniserat i de butikshyllor som innehåller det engelsmännen använder till sina älskade heltäckningsmattor. Valpen Vicky, som i vissa avseenden är riktigt hemsk, hade tagit en promenad upp på köksbordet i ett obevakat ögonblick. På bordet stod ett smörpaket och det åt hon upp. Och inte långt därefter kom det upp igen samma väg som det tagit ner. Nu höll hon sig inte på en lättorkad yta utan på spridda ställen på heltäckningsmattorna. Så nu har vi heltäckningsmatteskurmedel och "ta-bort-dålig-lukt-på-mattor-medel. Det finns så mycket olika varianter. Och eftersom de ställer sig mycket skeptiska till trägolv finns det massa mystiska attiraljer att rengöra dem med, ingen Grumme grönsåpa här inte. Det är faktiskt roligt att titta på sådana hyllor i affären för det visar på hur olika vi är. Här är inte mycket tvättmedelsreklam men däremot ta-bort-reklam. Det som med framgång kan tas bort med de presenterade produkterna är bakterier och lukt. Här är det inte så noga att det är rent. Bättre att kapsla in det med doftspray liksom. Förutom i köket där man använder bakteriedödande spray och servetter hela tiden.
En annan sak som de är konstiga med här är att de inte har soffbord. I vardagsrummet finns en soffa, that's it. Den behöver inte nödvändigtvis vara vinklad mot TV:n på ett tittarvänligt sätt. Hemma hos Lukas kompis står soffan mitt på ena väggen mittemot ett vitrinskåp, in i ett hörne står TV:n. Kan se framför mig hur familjen, fyra pers, knör sig ner i tresitssoffan och vrider sig 45 grader åt vänster för att titta på TV. Jag hade fått nackspärr för mindre.