Någon gång ska vara den första

Lucky åt allt och närsomhest. Det var mariannekola, kraftfoder i mängd, halstabletter, salta grodor (fast dem gillade han inte riktigt), chokladjulkalender, apelsiner och allt där emellan. Han hade aldrig kolik.
Tilly däremot är en kolikdam. Hon äter med massa regler och restriktioner runt omkring. Just nu har hon boxvila på grund av hälta och det funkade inte riktigt ihop med hennes känsliga mage.
I går när jag kom var hon sur och grinig och obekväm liksom. Snart konstaterade vi att hon hade kolik. Jag började gå och gå medan de andra ringde hennes ägare och veterinären.
Till slut sjönk hon ihop i en stönande hög i paddocken, jätteläskigt och skrämmande.
Veterinären kom, tryckte i henne något och hon var på benen igen. In i boxen och sedan rensade veterinären henne från båda håll om man säger så... Lite droger på det och hon sussade gott. Hennes ägare, Nikki, åkte efter lite påtryckningar trots allt för att fira sin farfar som fyllde 91. Jag väntade till Tilly kvicknat till och ledde henne 10 minuter, sedan var det hem och äta lite för att sent som attan ta en ny promenad. I dag har det blivit två promenader till och hon är pigg och kry igen, skönt för jag har fäst mig alldeles otroligt vid denna gamla dam. Hoppas bara att hennes ben blir bra också!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0