Liv i exil

Emil vill spela ishockey och då måste han ju lära sig åka skridskor. Han har inte världens bästa tålamod men han kämpar på. Förra veckan var Peter med grabbarna i ishallen men denna söndagen var det min tur eftersom Peter är i Sverige. Min plan var att Lukas skulle sköta åkandet och jag bara skulle titta på. Men Lukas vill ju åka lite fort också så jag hyrde ett par skridskor till mig. Jag har inte åkt sedan jag var tvungen med skolan för minst 30 år sedan och då gillade jag det inte. De obligatoriska skridsko-åkar-dagarna i Frölunda Borg var en pina. Det enda roliga var termosen med varm choklad och ostmackor.
Så jag var mer än lovligt skräckslagen när jag klev ner på isen i dag. Men det gick, det var antagligen inte vackert, det gick inte fort men jag kunde åka och jag ramlade inte. Jag tror till och med att jag kan tänka mig att göra det igen. Fast jisses vad jag fick kramp i fötterna.
Annars har detta varit en helledig helg. Vi har slappat, ätit gott, gjort saker tillsammans och bara vilat oss. Fler sådana helger, tack!