Äntligen hemma
I går var en lång resdag.
Jag gick upp 4,30 och Peter körde mig till flygplatsen. Det fanns inga besked om inställda flyg, stängda flygplatser i Sverige eller annat. Ringde faktiskt till Säve på fredagskvällen och de sa att det är inte för än planet är i luften ovanför flygplatsen som de fattar beslut om det får gå ner eller inte.
Planet lyfte från Stansted, kapten ropar ut att nu landar vi om 20 minuter, ovan molnen var det strålande sol ;-)
15 minuter senare meddelar kaptenen att planet måste vända och gå ner på Sturup i Skåne. Tjejen bredvid mig blev superstressad. Hon var på väg till sin systers bröllop som skulle börja i någon kyrka i Mölndal klockan 4. Andra hade föräldrar på väg från Jönköping till Säve i ovädret och de hade ingen chans att stoppa dem och istället skicka dem söderut. Kaos med andra ord.
Väl på backen så meddelades vi att bussar skulle ta oss till Göteborg, väntetid 1,5 timma.
Bussarna kom och vi var framme i Göteborg strax före halv fyra, vid Centralen. Jag hade jättetur och en buss till Stenungsund gick 5 minuter senare så svärmor och svärfar slapp ge sig ut i ovädret.
Tack för Facebook, därigenom hade jag fixat skjuts hem från Stenungsund med supersnälla Érika, tack, tack och tack igen Érika för skjutsen.
Väl hemma var det snödrivor och inne superkallt och kylen ekade tom. Då kom Ingrid och hämtade mig och hemma hos familjen Lackfors blev det rostbiff, potatisgratäng, rödvin och paj! Sedan sov jag över i deras varma goa hus.
Nu är jag hemma i ett lite kallt rött hus, jag städar undan muslort, eldar i kaminen, läser lite och mår ganska gott. Det blev ingen GP-ponnysemifinal, Kungsbacka kommun stängde alla idrottshallar, skönt på ett sätt för då slapp jag ge mig ut och köra bil. Det blir i morgon kväll istället men då ska förhoppningsvis vägarna vara plogade och fina.
Det är en riktig vargavinter här, jag hade inte förstått, lite så där på håll, hur förbannat kallt det är här.
Jag är väldigt nyfiken på hur det gick för stackars tjejen som skulle på bröllop, kom hon fram? Jag lär aldrig få veta svaret, tyvärr!
Jag gick upp 4,30 och Peter körde mig till flygplatsen. Det fanns inga besked om inställda flyg, stängda flygplatser i Sverige eller annat. Ringde faktiskt till Säve på fredagskvällen och de sa att det är inte för än planet är i luften ovanför flygplatsen som de fattar beslut om det får gå ner eller inte.
Planet lyfte från Stansted, kapten ropar ut att nu landar vi om 20 minuter, ovan molnen var det strålande sol ;-)
15 minuter senare meddelar kaptenen att planet måste vända och gå ner på Sturup i Skåne. Tjejen bredvid mig blev superstressad. Hon var på väg till sin systers bröllop som skulle börja i någon kyrka i Mölndal klockan 4. Andra hade föräldrar på väg från Jönköping till Säve i ovädret och de hade ingen chans att stoppa dem och istället skicka dem söderut. Kaos med andra ord.
Väl på backen så meddelades vi att bussar skulle ta oss till Göteborg, väntetid 1,5 timma.
Bussarna kom och vi var framme i Göteborg strax före halv fyra, vid Centralen. Jag hade jättetur och en buss till Stenungsund gick 5 minuter senare så svärmor och svärfar slapp ge sig ut i ovädret.
Tack för Facebook, därigenom hade jag fixat skjuts hem från Stenungsund med supersnälla Érika, tack, tack och tack igen Érika för skjutsen.
Väl hemma var det snödrivor och inne superkallt och kylen ekade tom. Då kom Ingrid och hämtade mig och hemma hos familjen Lackfors blev det rostbiff, potatisgratäng, rödvin och paj! Sedan sov jag över i deras varma goa hus.
Nu är jag hemma i ett lite kallt rött hus, jag städar undan muslort, eldar i kaminen, läser lite och mår ganska gott. Det blev ingen GP-ponnysemifinal, Kungsbacka kommun stängde alla idrottshallar, skönt på ett sätt för då slapp jag ge mig ut och köra bil. Det blir i morgon kväll istället men då ska förhoppningsvis vägarna vara plogade och fina.
Det är en riktig vargavinter här, jag hade inte förstått, lite så där på håll, hur förbannat kallt det är här.
Jag är väldigt nyfiken på hur det gick för stackars tjejen som skulle på bröllop, kom hon fram? Jag lär aldrig få veta svaret, tyvärr!
Kommentarer
Postat av: Aina
Det bröllopet blev säkert ett minne för livet inte bara för brudparet. Jag tror hon hann till middagen i alla fall, den där tjejen på planet.
Vilken tur att Göteborg Horse Show inte sammanföll med ovädret.
Trackback
