Liv i exil

I går var vi en heldag i London, jag, Emil, hans bästis Ben, Bens syster Megan och deras mamma Katja. Vi tog tåg och tunnelbana till Natural History Museum som är ett alldeles fantastiskt museum som varmt kan rekommenderas. Alla statligt ägda muséer i UK är gratis förutom eventuella tillfälliga utställningar. Deras dinosaurieutställning tillhör den ordinarie utställningen och är därmed gratis och helt otrolig. Ungarna var MYCKET imponerade. Vi åt även på museirestaurangen som hade riktigt fin mat, bordsplacering och lagom ljudnivå, där samlades flest pluspoäng av oss vuxna. Förutom dinosaurierna hann vi med småkryp, fåglar och klotet med dess skalv och vulkanutbrott.

Efteråt traskade vi till Hyde Park och igenom hela parken till Dianas Memorial Playground. Det är lite absurt! Hyde Park är jättestor och där var glest med folk. Ändå väljer alla barnfamiljer att tränga sig in på den inhägnade lekplatsen och det var kö för att komma in. Och vi sällade oss till idioterna och köade. Väl inne lekte barnen, åt glass och sedan var det dags att gå. Då var Megan borta, puts väck. Och det var hon i ungefär en kvart. Sådär länge så att mamma Katja fick panik i rösten och började skaka och jag kände att detta slutar i elände. Då, som nedfallen från skyn stod hon där, hon hade bara lekt, under skeppet...

I dag har Emil lekt med kompisar på hemmaplan, vi har städat lite och slappar lite så här på lovets upplopp. På måndag börjar skolan igen. Fast först ska jag hinna med att besöka Burghleys fälttävlan på lördag, ska bli UNDERBART roligt!

I går var vi, och en väldig massa andra, på Legoland. Vi åkte tillsammans med Emils engelska bästis Ben och hans mamma och syster. Vi fick även med oss Lukas ;-)


Det är en fantastisk utsikt från Legoland, här syns det inte riktigt men Windsor castle är långt bort i fjärran. Denna dag var drottningen hemma för flaggan vajade.

Och här kom det svenska ord ur högtalarna.


Medan man väntar på att få åka bergodalbanan blir man beskjuten.





Emil åker slänggunga. Den var rätt mesig jämfört med den på Liseberg, en föga imponerad Lukas skymtar i bakgrunden.

Candyfloss är ett måste tydligen, jag tycker det är äckligt.


Snygging

Och denna gubben hade haft tur och vunnit en Surikat. Vi vann inget alls trots ett par försök.





Kanske tröttnade de på att bygga allt i lego och gick över till att tukta buskar istället.


Man måste vila lite emellanåt.


Lukas framför Sverige.

ABBA!!

Svenska slussar

Alperna med linbana.


London Eye

Big Ben

Lukas, Megan, Emil och Ben.

En sista liten fika innan det är dags att åka hem.

Lukas och Emil poserar på en bit av den gamla romerska muren i parken.

Pimms är en väsentlig del av den engelska sommaren.

Nadja, Anki, Max, Linda och Johan kopplar av i en av englands alla beer gardens.

Altanfest hemma på Tjörn.

Emil nyklippt av favoritfrisören Agneta och fräcka "spikes on the top".

Vicky och Emil på väg mellan England och Sverige.

Jag fick ett Delicard förra veckan. Det är ett presentkort där man via nätet kan beställa mat eller annat också levereras det hem. Eftersom jag skulle tillbaka till England och leveranstiden var en vecka fick jag skippa läckerheterna och ta något annat. Ett vackert serveringsfat från Rörstrand fick det bli. Jag beställde och vidtalade grannen som lovade att lägga in paketet när det levererats till dörren.

I dag ringde en MYCKET trött och sur brevbärare. Hon kunde absolut inte hitta vårt hus och hon hade frågat ALLA grannar och de hade ALDRIG hört talas om oss. Surt sa hon att jag får hämta det på Almö Livs efter klockan sex. Jag sa att det går inte, att hon knappast talat med min enda (!) granne eftersom han vet om paketet och därför inte alls hade sett ut som ett frågetecken. Jag sa att hon troligtvis varit på fel väg eftersom alla i vårt hus omgivningar vet vilka vi är. Konstigt om Olsa, Inger, Krister, Noomi, Linda, Lotten, Pelle och alla andra drabbats av akut minnesförlust.

Mycket trött och med pust, stånk och stön gick hon slutligen med på att hon väl kunde leverera paketet till grannen, vars stora vita hus hon aldrig sett trots att det ligger granne med brevlådorna, som hon påstod att hon varit vid. När hon gör det ser hon ju även vårt hus, så hittar hon om det blir någon annan gång.

Fast jag tror inte på paketleverans för än det är utfört. Det är tveksamt om hon alls var på vår väg, i Höviksnäs, ja faktiskt undrar jag om hon rentutav kanske inte snurrade runt på Orust.

Ambitionerna är alltid på topp inför något som ska göras. Till exempel skulle vi hinna med massor när vi var i Sverige fyra veckor. Och vi hann med en hel del:
Den lilla kullen med sten och jord framför altanen förvandlades till gräsmatta.
Småpyssel med rören i källaren är fixat.
Skatboet är ett minne blott.
Vi hade en fantastiskt rolig altanfest, tack alla som kom!!!
Vi fiskade krabbor
Badade i havet
Plockade kantareller
Var i Trosa och jobbade, umgicks och Peter och barnen hann med en sväng till familjen Rusch på Lidingö.
Vi har numera en hel toalettring med lock, blå och vacker, till toaletten på övervåningen
Rensade MASSOR av kläder som nu blir vackra trasmattor hemma hos Noomi.
Paddlade kanot i Trosaån med Lotte, det var nästan sommarens höjdpunkt, det var länge sedan jag skrattade så mycket.

Vad vi inte hann med:
Besök hos Ewa (Ewa dina saker ligger på bordet hemma på Tjörn, fast där gör de ingen nytta ;-) Jag handlar igen och postar till dig)
Vi hälsade inte på mamma Märta, däremot hälsade hon på oss, och därmed hälsade vi inte gemensamt på Eivor men de är två krutgummor så det hinns med vid ett annat tillfälle.
Vi gick inte på Liseberg, det tackar plånboken för :-)
Jag hann inte med mina tvåa barndomsvänner Mia och Mia - förlåt så jättemycket.
Vi bytte inte maffiabilen mot en mindre maffialiknande - för jag gillar trots allt min maffiabil.
Träffade inte Jessica när jag var i Trosa
Var inte nere och hälsade på kusinerna och spanade in deras husvagnsliv, vi kommer när det finns ett färdigt hus istället

Nåväl, nu är det bara upploppet kvar sedan flyttar vi hem och då har jag ett helt liv på mig att hinna med allt.

Sven bestämde sig för att stanna i Sverige, han vägrade komma när det var dags för veterinärbesök och nödvändiga stämplar i passet. Han dök upp först när det var försent. Tror att han anade vad som var i görningen och bestämde sig för att stanna hemma. Han är ändå 11 år och älskar sitt Tjörn. Vi är trygga med att Helene, Moa och Jonatan tar hand om honom på bästa sätt fast vi saknar honom jättemycket.

Jag har tagit bloggledigt i sommar. Jag är ju inte i exil just nu utan hemma på Tjörn, sommarparadiset på jorden.
Snart är det dags att åka tillbaka till England, sommarveckorna har rusat iväg. Vi har badat, umgåtts med vänner, plockat svamp, klippt gräs, skrattat, gått i fotbollsskola (Emil) och mycket mycket mer.
Nu är det bara upploppet kvar sedan går flytten hem igen, känns lite konstigt men ändå SKÖNT.

Vi har ett problem här på Tjörn.
Lilla Vicky är så liten att hon kan gå ut genom kattluckan. Men samtidigt är hon lite smådum så hon fattar inte att hon kan gå in genom densamma.
Så, hon smiter ut och sedan får man öppna en dörr så att hon kommer in.
Vi kan inte stänga kattluckan, då blir Sven arg. Sven gillar sin kattlucka och friheten att komma och gå som han vill. Och, det är Sven som bestämmer i huset, faktiskt.
De här sommarveckorna får det väl kvitta men vid hemflytten till nyår får vi nog fundera ut något klurigt.

Annars leker livet på Tjörn, Emil lekte hela dagen i går med Moa. Ture och Vicky jagade Helenes höns och Lukas åkte till Liseberg med Arvid.

P.S. Glömde att tala om en liten hemlis, jag ska skriva en bok, inte helt själv utan tillsammans med en annan person. Och jag tror faktiskt att det kommer att bli verklighet - hur spännande som helst.

Jag provar olika Trosaboenden. I år är det nionde sommaren jag är här och några sovplatser har det blivit:
Bruna stugan: En brun gäststuga på en brun åretruntstugas tomt. Farbror Kjell som ägde Bruna stugan gillade 70-talet och hade behållit inredningen. Den hade onekligen sin charm, Bruna stugan, och ingen som besökte mig där glömmer stugan.
Gula huset: Ett år kunde inte Kjell hyra ut stugan men då ordnade han så att jag fick vara husvakt åt hans seglande grannar. Det var ett gult mysigt hus där det ingick att vattna mängder av St Paulor. Gick man rätt ut i skogen från tomten fanns det trattkantareller i mängd.
Röda stugan: Ett par år bodde jag i en liten stuga hos en arbetskamrats föräldrar. En riktigt gammal, charmig stuga med vita knutar, så söt var den. Sov gjorde man på övervåningen och det var lite jobbigt den sommaren jag var höggravid med Emil och var tvungen att gå ner för den smala trappan oräkneliga gånger varje natt för att gå på toa.
Annso och Jannes hus, grönt till färgen: Där har jag varit husvakt, inneboende och husbytarboende. Annso och Jannes hus ligger i den charmigaste delen av Trosa och det är ett superduperfint hus med kanonvärdar!
Lenas lägenhet: Härom veckan fick jag låna Lenas lägenhet och därmed fick jag besöka en del av Trosa som jag aldrig varit i förr. Trosa är större än man tror.
Redaktionens lägenhet: Redaktionens lägenhet är onekligen nära jobbet men ack så varm om sommaren. Charmig balkong med utsikt över Trosaån drar upp betyget.
Vandrarhemmet Snipan: Fräscht vandrarhem precis vid hamnen.

Hoppas att jag inte glömt något, jag har onekligen Trosaboendeerfarenhet :-)

22 timmar tog det. Resan från St Albans till Östra Tångerödsvågen, Tjörn, Sverige! Vi startade i fredags, ungar, make, katt, hundar och kusinbarn packade i bilen så styrde vi mot Dover och färjan till Dunkirke, felstavat?...

För att kunna stuva djuren i bilen för resa utomlands måste man först till veterinären. Där ges avmaskningsmedel medelst spruta in i blodet, ingen pasta i munnen eller tablett som trycks ner i svalget, nej otäck nål är det som gäller. Först var det coola Svens tur, inte ett pip, upp ur buren, i med sprutan, ner i buren igen.
Sedan var det Tures tur...
Upp på bordet, in med sprutan, skrik och ett rörelsemönster som kastade honom och oss omkring runt i rummet. Nålen trilla ut och Ture vråla och ålade sig. Veterinären satte nålen i låret på vrålande Ture som väl nere på golvet kasade sig fram med hjälp av frambenen. Den STORA nålen förlamade den stackars hunden. Den mycket unga veterinären såg förskräckt ut och tittade tveksamt på Vicky, en till?
Men Vicky satte sig på bordet, pep till och hoppade snällt ner. Ture är klen, så är det.

Färjan över engelska kanalen tar två timmar och där åts vår planerade middag. Konstig restaurang, de kallade maten buffé men om man tog mer än en rätt så kostade det extra, salladen kostade extra, smörpaketet till brödet, som också kostade extra, kostade extra. Peter och barnen gick först och bufféerfarenheten grävde ett djupt hål i Ps plånbok och jag och Linda kunde sedan göra "rätt" och därmed klara oss undan med lite lätt irritation över den konstiga restaurangen.

Sedan var det bilåkande från 19-tiden fram till 5 eller så. Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland. Färja över till Danmark med lite frukost på båten. Jag körde genom Danmark till Helsingör och sedan var det färjan över till Helsingborg, Peter körde till Halmstad sedan körde jag sista biten. Vi tog en avstickare till Lerum för att lämna av Linda sedan styrde vi hem till Tjörn.

Här hemma stod svärföräldrarna och väntade med smörgåstårta, en trevlig överraskning. Lukas kompisar dök snabbt upp och Kicki och Mattias kom förbi. Jag och Peter var väl inte ett under av trevlighet, trötta som bara den. Peter sov middag en stund och sedan tog vi med Emil och hundarna till Mjölkeviken. Jag hoppade snabbt i det sköna vattnet och Vicky dök efter. Två gånger badade hon fast det är tveksamt om hon gillade det även om hon simmade rätt långt. Emil badade också och fiskade krabbor.

Lite senare kom Lexvik på besök och det blev pizzamiddag och senare promenad runt Höviksnäs då vi stötte på en del vänner, bland annat Emils bästis Alfred. De är så söta när de möts, det är som om de aldrig varit ifrån varandra. Goa underbara fantastiska gossar är de!

I dag vaknade jag tidigt och gick promenad med hundarna och sedan kaffe och en god bok. Har precis läst ut Tony Parsons "A man and a wife", kan varmt rekommenderas. Är väl rätt troligt att den heter "En man och en hustru" på svenska. Läste även Kajsa Ingemarssons "Bara vanligt vatten" (tack för boken Steve och Lena) nyligen och den kan jag också rekommendera!

Jag tror att Vicky gillar Sverige, hon gillar trädgården och det koppellösa livet! Emil älskar Sverige och Tjörn, det syns på hela honom, han liksom utstrålar lycka med hela kroppen! Nu ska jag ta lite mer kaffe och kanske ta mig till tappen och köpa GP, tjingeling pling på er och ha en underbar dag!!

I går kom världens bästa Lotte till Trosa. Planen var att dricka vin och tjôta men efter jag webbat färdigt och vi avhandlat livet till ett halvt!! glas vin så somnade vi.
Desto mer taggade var vi i morse. Frukost och webbuppdatering och sedan ner till redaktionen. I ån mittemot redaktionen hyr de ut kanoter som man får paddla ner till hamnen och återlämna där. Vi betalade och hoppade under mycket fniss i en kanot och gav oss iväg. Vi välte INTE, men det var kanske mer tur än skicklighet. Jisses vad det var roligt, vi skrattade som tokar - ni som känner mig och Lotte kan säkert se scenen framför er.
Vi kom, efter en omväg runt hamnen och ut på "öppet" hav fram och fick lämnat tillbaka lilla kanoten.

Sedan blev det lunch och efterrätt på fiket Tre små rum sedan promenad upp till redaktionen. Där fick jag jobba lite, inte så betungande när största nyheten var att Douglas Lindelöw tagit guld i EM för young riders. Svenska guldmedaljer är alltid kul! Massor av grattis till Douglas Lindelöw!
Därefter bar det av till bryggan framför Tullgarns slott och ett dopp. Där mötte vi Mona som bjöd hem oss på fika i hennes mysiga trädgård.

Nu har jag jobbat ett par timmar i Lenas soffa med datorn i knät. Nu är det dags att sova innan det är dags för en dags redaktionsjobb till och sedan flygresa tillbaka till England. Där blir det ett par intensiva dagar med skolavslutning, ridning, packande, veterinärbesök och inhandlande av diverse viktiga saker innan det är dags att styra maffiabilen mot Sverige och Tjörn på fredag eftermiddag.

I onsdags morse släppte Ryanair av mig punktligt på Skavsta, så punktligt att jag fick höra fanfaren, "lyllos mig".

Blev hämtad och körd till Ridsports redaktion i Trosa. Och som jag har slitit sedan dess... I onsdags kväll blev det några öl och mysigt umgänge med Linda som tagit sig hit från Onsala, därefter vin och grillat på Annso och Jannes altan.
Torsdag - några öl, pizza och Trosayra nere i hamnen och sedan irish cofée på Annso och Jannes altan. I går var det kvällsdopp i havet med Annso och Petronella sedan installerade jag mig i Lenas lägenhet och trampade sedan till Ica Trossen och köpte kvällsmat och slappade i soffan och kollade friidrott.
I morse frukost länge sedan trampade jag ner till redaktionen och tog med mig Ridsports andra sommarvikarie och visade henne Trosa. Det blev fika på "Tre små rum", besök i inredningsbutiker och i Marsipanbutiken, lakritsinköp i nya choklad- och lakritsaffären och ett rejält skyfall. Nu väntar jag på madame Lundemo!

Och just det, däremellan jobbar jag lite också... Visst låter det som om jag har det väldigt jobbigt när jag jobbar?

Ture har gjort något med ena klon, därav haltandet härom dagen. Det var inte värre än att det gick bort vid åsynen av en ekorre. om en dryg vecka är det dags att halta igen. Veterinären ger avmaskningsmedlet inför Sverige-resan med spruta i benet. Och det är HEMSKT tycker Ture, så HEMSKT att han skriker och sedan ynkligt haltar ut från kliniken. Finns nämligen inga upplyftande ekorrar där inte...

Nu är det fullt ös i en dryg vecka innan vi kollapsar på vår fina altan på Tjörn nästa lördag. I morgon är det Lukas första hockeyträning efter kort sommaruppehåll. Lite tokigt eftersom sommarlovet börjar en dryg vecka senare och det lär bli tomt på isen... På onsdag morgon klockan 6 går flyget till Skavsta och jag far därifrån till Trosa för fyra dagars jobb på Ridsports redaktion - min årliga semester från familjen ;-))
Innan dess ska en present inhandlas till Emils kalas i helgen, Lukas fickpengar ska växlas, han drar till Paris på skolresa på lördag, och dessutom ska maffiabilen lämnas på service. Maffiabilen får frotera sig ordentligt under ett par dagar. Richard, som ska göra servicen, jobbar hos Stanley Mann och det är i hans garage maffiabilen ska få spendera ett par dagar. Dit in får inte vi vanliga dödliga tvåfotingar gå in, bara flukta lite i smyg vid de få tillfällen garageporten mot stallplan öppnas. För veteranbilsintresserade, klicka på länken ovan och dregla.... Förstå om jag är nervös när Richard, som är kompis med båda hundarna, kommer ut i en av de fina bilarna och Ture och Vicky rusar mot bilen redo att hoppa upp och säga hej, med risk för repor i lacken. Hittills har jag stoppat dem i tid, den dag jag inte lyckas tror jag att det får bli kvick sorti hem till Sverige.

Har förlorat mig i hästannonser, vad tycks om denna? Ska jag slå till? Drömma går ju!

Nu ska jag hämta Emil, vi hörs!

Nu har eländet spätts på... Ture haltar ganska rejält på ena frambenet. Eftersom han visar hela garnityret när jag klämmer på trampdynan är det väl där det sitter. Hoppas att det släpper annars blir det fredagskväll hos veterinären. Han är dock inte sämre än att han orkar sitta på gräsmattan och spana upp i högsta trädet efter ekorrar.

Det började i onsdags kväll. Då upptäcker vi att våra gäster, som avrest kvällen före, de yngre varianterna, lyckats förstöra Emils Nintendo DS, gissa om han grät. Det var bara att köpa nytt, då blev det ett DS I, tydligen mycket bättre, och lyckan var återställd.

Jag har i flera dagar förtvivlat försökt få tag i en fälttävlansarrangör här, jag hade bokat intervju med en ryttare men inte fått min ackreditering. I går morse ringde arrangören, ackrediteringen var fixad. Då tackade ryttaren nej helt plötsligt.

Upptäckte att min mobil inte funkade, fick ringa Telia som gjorde någon uppdatering så funkade den igen.

När vi gick och la oss igår så vaknade jag snabbt, katten hade spytt i trappan. Sedan spydde hunden i sängen, två gånger... Och sedan började jag hosta. Gick upp för att dricka mitt kvällsté, upptäcker att någon tagit sista påsen men låtit kartongen stå kvar i skåpet, hur irriterande är det? Och vem är det? Det är bara jag i familjen som dricker av det. Nåväl det fick bli vanligt té. Sedan somnade jag, vaknade och hostade, somnade, vaknade, hostade... Mitt i allt detta börjar Peters mobil pipa för den får sms, av operatören som vill göra uppdateringar, mitt i natten?

Som sagt, nu kan det väl bara bli bättre? Förutom att jag känner att jag har en förkylning på G, det förmörkar onekligen himlen.

Trevlig helg!

Jag ska intervjua en av Englands, och världens, bästa fälttävlansryttare och när jag ändå är igång ska jag försöka jaga tag i en Nya Zeeländsk dito också. Det har inte varit helt lätt att boka intervju med den engelska ryttaren. När jag och fotograf Lotta slog knut på oss själva för ett tag sedan blev svaret ändå NEJ! Men nu, nu har jag lyckats, det blev, javisst!

Intervjun ska ske vid en tävling i morgon. Jag har ackrediterat mig på deras hemsida efter alla konstens regler men inte fått någon ackreditering per post, skulle kommit förra veckan. Har jagat dem via mail och telefon i flera dagar utan framgång. Som ni förstår börjar paniken infinna sig liiiiite. Så, i morse går jag in på deras hemsida för att få tag i något alternativt nummer att ringa, eller alla nummer som finns egentligen!!! Men då funkar inte hemsidan.

På väg hem efter att ha lämnat Emil i skolan ringer en presskvinna från tävlingen upp. Jag behöver bara komma dit i morgon, fråga efter henne och så får jag ackreditering för hela helgen, puh! Jag frågar om de har starttider för morgondagens dressyr, javisst, det finns på hemsidan. Då berättar jag att jag försökt gå in på den flera gånger under morgonen men att den inte funkar, "då kanske någon håller på att uppdatera den".

Tänk om vi skulle testa den varianten med www.tidningenridsport.se, varje gång vi uppdaterar ligger sidan nere, det skulle bli som ett lotteri med väldigt låg vinstprocent... England är underbart omodernt.

Ni som känner mig vet att jag vacklat. Vacklat om datum för hemflytt. Från början skulle vi flyttat nu, om ett par veckor. Vi har varit här i våra två år nu. Men så sträckte jag ut det till jul. Och sedan började Lukas vackla, han ville inte hem alls - kanske. Så om vi eventuellt skulle stanna en bit in på nästa vår? Fast, det spelar nog ingen roll. Även om vi alla vill hem så kommer det att vara oändligt sorgligt och ledsamt den dagen vi ska lämna alla vänner - och Tilly - här.
Fast nu har Peter fått sitt nya kontrakt och jag och barnen flyttar hem till jul, BASTA! Peter blir veckopendlare, St Albans - Höviksnäs, till våren 2012.

Ni som vet om min lilla konflikt med Tillys ägare och vad jag ska betala för min ridning - jag gick segrande ur striden :-) Så nu blir det ridning ända fram till jul i alla fall.

I dag fick jag en häftig "aha-upplevelse". Jag håller på med ett jobb för Ridsport om joursjukvård för hästar. Frågeställningen är: Behövs det fler dygnet-runt-öppna kliniker som tar emot häst? Vem ska bekosta de nattöppna klinikerna? Kostnaderna för jourvård på klinik överstiger vida inkomsterna.

Nåväl jag har ringt runt och pratat med både den ena och den andra. Resultatet får ni läsa om i Ridsport nr 13 som kommer nästa vecka.

En poltiker som jag talade med sa att man kanske inte tänkt på saken så där mycket i hans parti. Men han har själv hästar och frågan är ju absolut intressant och viktig utifrån mina frågeställningar. Och hipp som happ lovade han att lämna in en motion i ämnet till riksdagen i höst. Det behöver ju inte leda till någonting alls, det kan ju vara valfläsk. Men om han faktiskt gör det och om motionen leder till något så har faktiskt lilla jag gjort skillnad.

Och det är ju bland annat därför man väljer att bli journalist, jisses vad det låter högtravande. Låt vara med att jag tycker det var en rätt häftig grej helt enkelt!!

... att denna midsommarhelg har varit den bästa på väldigt länge, om inte någonsin.

Fredagen var en alldeles vanlig vardag här, på den brittiska ön vet man inget om midsommarstänger och blommor i håret. Så jag var webbredaktör och barnen var i skolan. Men givetvis blev det midsommarmat. Vi hade botaniserat på Ikea och gräddfilen fick ersättas med creme fraishe.
Grundbergs midsommarmeny:
lax
senaps-, inlagd- och kryddsill
köttbullar
färskpotatis kokt i massor av dill
gravlaxsås
gräslök
matjesill
jordgubbar
grädde
glass
öl
nubbe
läsk

Middagsgäster hade vi också, Bitta, en bekant från Sverige, och Linda med pojkvän Fredrik åt med oss.



På midsommardagen begav vi oss in till London och Svenska Sjömanskyrkan som hade midsommarfirande i parken precis bakom kyrkan. Och JA, jag gjorde det, dansade små grodorna, vet inte vem jag hade lovat att göra det. Tror att det var Anna.





Grodbeviset...

Vi hade släpat med oss Emils sparkcykel på tunnelbanan och tåget vilket visade sig vara ett lyckokast. Lukas var inte med, så det var bara jag, Peter och Emil. Vi promenerade genom parker och längs Thames på vår väg mot tågstationen. En helt underbar dag med en mycket lycklig Emil. God middag på italiensk restaurang blev det också. Bord på uteserveringen med utsikt över alla mäktiga engelska byggnader som kantar floden.







Vi hittade denna privata kyrkogård... Har jag aldrig sett förr. En del gravar var som små parker med bänk för den som vill sitta ner en stund. Allt detta såg vi givetvis genom staketet, in kom man inte.




Igår struntade vi i sommarmarknaden på Emils skola och picknick med vänner i parken. Havsabstinensen var alltför stor. Vi åkte till Poole och havet och badade och solade - HELT UNDERBART!






Långt blogginlägg blev det men så var det en händelserik helg också.

Klockan tre smäller det!!!!
Då är det avspark England-Slovenien i VM. Vinna eller försvinna.
England kommer att vara öde, inte en kotte ute och kör. Funderar på att åka ut och bara köra runt för att känna på det :-))
Skolorna stänger vid 14,30 - allt för att vi ska hinna hem i tid till matchen. Det här är ofantligt stort här. Det är en gruppspelsmatch men det gäller ALLT för engelsmännen. Att Frankrike fått åka hem skakar om. Deras spelare fick dessutom flyga hem i ekonomiklass - sådant skapar rubriker här...

Jag ska hämta Emil och Ben i dag, de ska spela fotboll senare men om vi tänker titta på "the match"? Nja, vi får se.

Penta lät alla börja jobba en timma tidigare i dag, dessutom får de jobba in lunchen - och så bjuder Penta på en timma - så är matchen räddad även för de Volvoanställda.

Igår var jag och Tilly ute på en helt underbar ridtur. Det finns en underbar gräsbacke att galoppera uppför. på toppen ligger ett litet flygfält. När vi galopperade upp startade precis ett plan, det var strax ovanför oss - det hade jag velat ha ett foto på - så häftigt var det.

I dag tog vi en skrittur, det kan vara nog så dramatiskt. Vi hamnade bakom två koekipage. Stora nötdjur med enorma horn spända framför någon form av jordbruksredskap. Det ABSOLUT värsta Tilly upplevt. Jag skrattade åt henne, ibland är hästar lika korkade som de är stora.

Nu ska jag dricka kaffe och byta om innan det är dags att sälla sig i fotbollshysteriledet och hämta barn från skolan lite för tidigt.

Borde göra massa saker, tänker jobbmässigt alltså.
MEN!
Jag tänker ägna mig åt hårborttagning på benen.
Läsning av nya Mons Kallentoft-deckaren som inköptes på flygplatsen i torsdags.
Långpromenad med hundarna.

Så får jag jobba desto mer en annan dag. Jag var ju faktiskt webbredaktör hela helgen och är förtjänt av lite vila :-)