Liv i exil

Så har vi lyckats ta oss tillbaka, på vår bilfärd genom norra Europa kunde vi se flygplanen flyga omkring. Fast Peter kollade, en enkelbiljett till London denna vecka kostar 6 000 kronor per pers. Så bilen var ett bra alternativ.
Vi åkte färjan till Fredrikshavn, Emil hittade flera kompisar att leka med på båten och jag läste Hypnotisören så resan gick fort. Jag vann även över Lukas i den 5-håls minigolfbana som fanns på båten.
Sedan körde Peter, från det vi kom till Danmark vid 22 till i morse klockan 6. Jag var pigg medresenär till klockan 3, då åkte ögonen igen vare sig jag ville eller inte.
Från 6 körde jag hela vägen från Belgien och till hundpensionatet i St Albans.
Det är hopplöst att bila från ett icke-euroland till ett annat icke-euroland, för oftast har man inga mynt. Och kaffe på bensinmackar i Holland och Belgien? Betalas med mynt. Toa, toalettant som vill ha mynt alternativt myntautomat. Besvärligt läge helt enkelt.
Vi åkte tågtunneln under kanalen, det var lite läskigt att köra på bilen på ett jättetåg och sedan skumpa fram i totalt mörker i en dryg halvtimma, men det var attans smidigt faktiskt.
Nu sitter jag i sängen i huset här i England, Peter sover men jag inser att jag inte kommer att somna i kväll om jag sover nu.
Lukas pluggar matte, tillbaka i vardagen i ett huj! I morgon blir det skola och jobb.