Liv i exil

Jag provar olika Trosaboenden. I år är det nionde sommaren jag är här och några sovplatser har det blivit:
Bruna stugan: En brun gäststuga på en brun åretruntstugas tomt. Farbror Kjell som ägde Bruna stugan gillade 70-talet och hade behållit inredningen. Den hade onekligen sin charm, Bruna stugan, och ingen som besökte mig där glömmer stugan.
Gula huset: Ett år kunde inte Kjell hyra ut stugan men då ordnade han så att jag fick vara husvakt åt hans seglande grannar. Det var ett gult mysigt hus där det ingick att vattna mängder av St Paulor. Gick man rätt ut i skogen från tomten fanns det trattkantareller i mängd.
Röda stugan: Ett par år bodde jag i en liten stuga hos en arbetskamrats föräldrar. En riktigt gammal, charmig stuga med vita knutar, så söt var den. Sov gjorde man på övervåningen och det var lite jobbigt den sommaren jag var höggravid med Emil och var tvungen att gå ner för den smala trappan oräkneliga gånger varje natt för att gå på toa.
Annso och Jannes hus, grönt till färgen: Där har jag varit husvakt, inneboende och husbytarboende. Annso och Jannes hus ligger i den charmigaste delen av Trosa och det är ett superduperfint hus med kanonvärdar!
Lenas lägenhet: Härom veckan fick jag låna Lenas lägenhet och därmed fick jag besöka en del av Trosa som jag aldrig varit i förr. Trosa är större än man tror.
Redaktionens lägenhet: Redaktionens lägenhet är onekligen nära jobbet men ack så varm om sommaren. Charmig balkong med utsikt över Trosaån drar upp betyget.
Vandrarhemmet Snipan: Fräscht vandrarhem precis vid hamnen.

Hoppas att jag inte glömt något, jag har onekligen Trosaboendeerfarenhet :-)

22 timmar tog det. Resan från St Albans till Östra Tångerödsvågen, Tjörn, Sverige! Vi startade i fredags, ungar, make, katt, hundar och kusinbarn packade i bilen så styrde vi mot Dover och färjan till Dunkirke, felstavat?...

För att kunna stuva djuren i bilen för resa utomlands måste man först till veterinären. Där ges avmaskningsmedel medelst spruta in i blodet, ingen pasta i munnen eller tablett som trycks ner i svalget, nej otäck nål är det som gäller. Först var det coola Svens tur, inte ett pip, upp ur buren, i med sprutan, ner i buren igen.
Sedan var det Tures tur...
Upp på bordet, in med sprutan, skrik och ett rörelsemönster som kastade honom och oss omkring runt i rummet. Nålen trilla ut och Ture vråla och ålade sig. Veterinären satte nålen i låret på vrålande Ture som väl nere på golvet kasade sig fram med hjälp av frambenen. Den STORA nålen förlamade den stackars hunden. Den mycket unga veterinären såg förskräckt ut och tittade tveksamt på Vicky, en till?
Men Vicky satte sig på bordet, pep till och hoppade snällt ner. Ture är klen, så är det.

Färjan över engelska kanalen tar två timmar och där åts vår planerade middag. Konstig restaurang, de kallade maten buffé men om man tog mer än en rätt så kostade det extra, salladen kostade extra, smörpaketet till brödet, som också kostade extra, kostade extra. Peter och barnen gick först och bufféerfarenheten grävde ett djupt hål i Ps plånbok och jag och Linda kunde sedan göra "rätt" och därmed klara oss undan med lite lätt irritation över den konstiga restaurangen.

Sedan var det bilåkande från 19-tiden fram till 5 eller så. Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland. Färja över till Danmark med lite frukost på båten. Jag körde genom Danmark till Helsingör och sedan var det färjan över till Helsingborg, Peter körde till Halmstad sedan körde jag sista biten. Vi tog en avstickare till Lerum för att lämna av Linda sedan styrde vi hem till Tjörn.

Här hemma stod svärföräldrarna och väntade med smörgåstårta, en trevlig överraskning. Lukas kompisar dök snabbt upp och Kicki och Mattias kom förbi. Jag och Peter var väl inte ett under av trevlighet, trötta som bara den. Peter sov middag en stund och sedan tog vi med Emil och hundarna till Mjölkeviken. Jag hoppade snabbt i det sköna vattnet och Vicky dök efter. Två gånger badade hon fast det är tveksamt om hon gillade det även om hon simmade rätt långt. Emil badade också och fiskade krabbor.

Lite senare kom Lexvik på besök och det blev pizzamiddag och senare promenad runt Höviksnäs då vi stötte på en del vänner, bland annat Emils bästis Alfred. De är så söta när de möts, det är som om de aldrig varit ifrån varandra. Goa underbara fantastiska gossar är de!

I dag vaknade jag tidigt och gick promenad med hundarna och sedan kaffe och en god bok. Har precis läst ut Tony Parsons "A man and a wife", kan varmt rekommenderas. Är väl rätt troligt att den heter "En man och en hustru" på svenska. Läste även Kajsa Ingemarssons "Bara vanligt vatten" (tack för boken Steve och Lena) nyligen och den kan jag också rekommendera!

Jag tror att Vicky gillar Sverige, hon gillar trädgården och det koppellösa livet! Emil älskar Sverige och Tjörn, det syns på hela honom, han liksom utstrålar lycka med hela kroppen! Nu ska jag ta lite mer kaffe och kanske ta mig till tappen och köpa GP, tjingeling pling på er och ha en underbar dag!!

I går kom världens bästa Lotte till Trosa. Planen var att dricka vin och tjôta men efter jag webbat färdigt och vi avhandlat livet till ett halvt!! glas vin så somnade vi.
Desto mer taggade var vi i morse. Frukost och webbuppdatering och sedan ner till redaktionen. I ån mittemot redaktionen hyr de ut kanoter som man får paddla ner till hamnen och återlämna där. Vi betalade och hoppade under mycket fniss i en kanot och gav oss iväg. Vi välte INTE, men det var kanske mer tur än skicklighet. Jisses vad det var roligt, vi skrattade som tokar - ni som känner mig och Lotte kan säkert se scenen framför er.
Vi kom, efter en omväg runt hamnen och ut på "öppet" hav fram och fick lämnat tillbaka lilla kanoten.

Sedan blev det lunch och efterrätt på fiket Tre små rum sedan promenad upp till redaktionen. Där fick jag jobba lite, inte så betungande när största nyheten var att Douglas Lindelöw tagit guld i EM för young riders. Svenska guldmedaljer är alltid kul! Massor av grattis till Douglas Lindelöw!
Därefter bar det av till bryggan framför Tullgarns slott och ett dopp. Där mötte vi Mona som bjöd hem oss på fika i hennes mysiga trädgård.

Nu har jag jobbat ett par timmar i Lenas soffa med datorn i knät. Nu är det dags att sova innan det är dags för en dags redaktionsjobb till och sedan flygresa tillbaka till England. Där blir det ett par intensiva dagar med skolavslutning, ridning, packande, veterinärbesök och inhandlande av diverse viktiga saker innan det är dags att styra maffiabilen mot Sverige och Tjörn på fredag eftermiddag.

I onsdags morse släppte Ryanair av mig punktligt på Skavsta, så punktligt att jag fick höra fanfaren, "lyllos mig".

Blev hämtad och körd till Ridsports redaktion i Trosa. Och som jag har slitit sedan dess... I onsdags kväll blev det några öl och mysigt umgänge med Linda som tagit sig hit från Onsala, därefter vin och grillat på Annso och Jannes altan.
Torsdag - några öl, pizza och Trosayra nere i hamnen och sedan irish cofée på Annso och Jannes altan. I går var det kvällsdopp i havet med Annso och Petronella sedan installerade jag mig i Lenas lägenhet och trampade sedan till Ica Trossen och köpte kvällsmat och slappade i soffan och kollade friidrott.
I morse frukost länge sedan trampade jag ner till redaktionen och tog med mig Ridsports andra sommarvikarie och visade henne Trosa. Det blev fika på "Tre små rum", besök i inredningsbutiker och i Marsipanbutiken, lakritsinköp i nya choklad- och lakritsaffären och ett rejält skyfall. Nu väntar jag på madame Lundemo!

Och just det, däremellan jobbar jag lite också... Visst låter det som om jag har det väldigt jobbigt när jag jobbar?

Ture har gjort något med ena klon, därav haltandet härom dagen. Det var inte värre än att det gick bort vid åsynen av en ekorre. om en dryg vecka är det dags att halta igen. Veterinären ger avmaskningsmedlet inför Sverige-resan med spruta i benet. Och det är HEMSKT tycker Ture, så HEMSKT att han skriker och sedan ynkligt haltar ut från kliniken. Finns nämligen inga upplyftande ekorrar där inte...

Nu är det fullt ös i en dryg vecka innan vi kollapsar på vår fina altan på Tjörn nästa lördag. I morgon är det Lukas första hockeyträning efter kort sommaruppehåll. Lite tokigt eftersom sommarlovet börjar en dryg vecka senare och det lär bli tomt på isen... På onsdag morgon klockan 6 går flyget till Skavsta och jag far därifrån till Trosa för fyra dagars jobb på Ridsports redaktion - min årliga semester från familjen ;-))
Innan dess ska en present inhandlas till Emils kalas i helgen, Lukas fickpengar ska växlas, han drar till Paris på skolresa på lördag, och dessutom ska maffiabilen lämnas på service. Maffiabilen får frotera sig ordentligt under ett par dagar. Richard, som ska göra servicen, jobbar hos Stanley Mann och det är i hans garage maffiabilen ska få spendera ett par dagar. Dit in får inte vi vanliga dödliga tvåfotingar gå in, bara flukta lite i smyg vid de få tillfällen garageporten mot stallplan öppnas. För veteranbilsintresserade, klicka på länken ovan och dregla.... Förstå om jag är nervös när Richard, som är kompis med båda hundarna, kommer ut i en av de fina bilarna och Ture och Vicky rusar mot bilen redo att hoppa upp och säga hej, med risk för repor i lacken. Hittills har jag stoppat dem i tid, den dag jag inte lyckas tror jag att det får bli kvick sorti hem till Sverige.

Har förlorat mig i hästannonser, vad tycks om denna? Ska jag slå till? Drömma går ju!

Nu ska jag hämta Emil, vi hörs!

Nu har eländet spätts på... Ture haltar ganska rejält på ena frambenet. Eftersom han visar hela garnityret när jag klämmer på trampdynan är det väl där det sitter. Hoppas att det släpper annars blir det fredagskväll hos veterinären. Han är dock inte sämre än att han orkar sitta på gräsmattan och spana upp i högsta trädet efter ekorrar.

Det började i onsdags kväll. Då upptäcker vi att våra gäster, som avrest kvällen före, de yngre varianterna, lyckats förstöra Emils Nintendo DS, gissa om han grät. Det var bara att köpa nytt, då blev det ett DS I, tydligen mycket bättre, och lyckan var återställd.

Jag har i flera dagar förtvivlat försökt få tag i en fälttävlansarrangör här, jag hade bokat intervju med en ryttare men inte fått min ackreditering. I går morse ringde arrangören, ackrediteringen var fixad. Då tackade ryttaren nej helt plötsligt.

Upptäckte att min mobil inte funkade, fick ringa Telia som gjorde någon uppdatering så funkade den igen.

När vi gick och la oss igår så vaknade jag snabbt, katten hade spytt i trappan. Sedan spydde hunden i sängen, två gånger... Och sedan började jag hosta. Gick upp för att dricka mitt kvällsté, upptäcker att någon tagit sista påsen men låtit kartongen stå kvar i skåpet, hur irriterande är det? Och vem är det? Det är bara jag i familjen som dricker av det. Nåväl det fick bli vanligt té. Sedan somnade jag, vaknade och hostade, somnade, vaknade, hostade... Mitt i allt detta börjar Peters mobil pipa för den får sms, av operatören som vill göra uppdateringar, mitt i natten?

Som sagt, nu kan det väl bara bli bättre? Förutom att jag känner att jag har en förkylning på G, det förmörkar onekligen himlen.

Trevlig helg!

Jag ska intervjua en av Englands, och världens, bästa fälttävlansryttare och när jag ändå är igång ska jag försöka jaga tag i en Nya Zeeländsk dito också. Det har inte varit helt lätt att boka intervju med den engelska ryttaren. När jag och fotograf Lotta slog knut på oss själva för ett tag sedan blev svaret ändå NEJ! Men nu, nu har jag lyckats, det blev, javisst!

Intervjun ska ske vid en tävling i morgon. Jag har ackrediterat mig på deras hemsida efter alla konstens regler men inte fått någon ackreditering per post, skulle kommit förra veckan. Har jagat dem via mail och telefon i flera dagar utan framgång. Som ni förstår börjar paniken infinna sig liiiiite. Så, i morse går jag in på deras hemsida för att få tag i något alternativt nummer att ringa, eller alla nummer som finns egentligen!!! Men då funkar inte hemsidan.

På väg hem efter att ha lämnat Emil i skolan ringer en presskvinna från tävlingen upp. Jag behöver bara komma dit i morgon, fråga efter henne och så får jag ackreditering för hela helgen, puh! Jag frågar om de har starttider för morgondagens dressyr, javisst, det finns på hemsidan. Då berättar jag att jag försökt gå in på den flera gånger under morgonen men att den inte funkar, "då kanske någon håller på att uppdatera den".

Tänk om vi skulle testa den varianten med www.tidningenridsport.se, varje gång vi uppdaterar ligger sidan nere, det skulle bli som ett lotteri med väldigt låg vinstprocent... England är underbart omodernt.

Ni som känner mig vet att jag vacklat. Vacklat om datum för hemflytt. Från början skulle vi flyttat nu, om ett par veckor. Vi har varit här i våra två år nu. Men så sträckte jag ut det till jul. Och sedan började Lukas vackla, han ville inte hem alls - kanske. Så om vi eventuellt skulle stanna en bit in på nästa vår? Fast, det spelar nog ingen roll. Även om vi alla vill hem så kommer det att vara oändligt sorgligt och ledsamt den dagen vi ska lämna alla vänner - och Tilly - här.
Fast nu har Peter fått sitt nya kontrakt och jag och barnen flyttar hem till jul, BASTA! Peter blir veckopendlare, St Albans - Höviksnäs, till våren 2012.

Ni som vet om min lilla konflikt med Tillys ägare och vad jag ska betala för min ridning - jag gick segrande ur striden :-) Så nu blir det ridning ända fram till jul i alla fall.