Äntligen
Så har även nedräkningen börjat. Nästa jul flyttar vi definitivt hem, om inte förr. Det är Volvo Penta som styr våra liv och inte vi själva. Så nu har vi gjort sista julen, sista nyår och det är drygt 11 månader kvar. Det kommer att vara sorgligt att flytta hem men också oändligt skönt, jag saknar Tjörn något alldeles enormt. Mest saknar jag små vardagssaker; fika med vänner, att ta bilen till Mjölkeviken och bara vara en stund, att dricka kaffe i ishallen med de andra föräldrarna i Lukas hockeylag, att gå ut i Höviksnäs med omnejd och bara stöta på vänner och ta en oväntat fika, att åka till Göksäter eller äta thaibuffé med Anna i Stenungsund.
Emil ska börja spela fotboll, avspark på onsdag, nya fotbollsskor inhandlade, ska försöka lägga ut bild i morgon, han har på dem hela tiden, även i soffan då han tittar på TV.
Lukas spelade match igår, de förlorade men Lukas fick återigen utmärkelsen "spirit of the game". Han har blivit så mycket bättre, det är riktigt kul att se.
Två ridturer har det blivit i veckan också, tillsammans med Nikki och lånad häst på nyårsdagens morgon i strålande sol och en lång galopp över ett stort fält - en absolut perfekt start på ett nytt år, precis som fältet gick uppför känns det som om 2010 bara kan bli bättre. 2009 var i mycket ett dåligt år men jag har tagit mig igenom det och känner mig som en starkare och säkrare människa och känner verkligen att nu djävlar, nu tar jag ingen skit mer. 2010 ska bli mitt, familjens och mina vänners år, det ska helt enkelt bli ett fantastiskt år.
God fortsättning allihop.
Ett så roligt "brev". Jag riktigt ser Emil med dojorna på. Har han dem på natten också? Skall han spela ishockey också. Lukas kommer jag ihåg när jag såg honom segla fram på rinken på Tjörn och tydligen har han inte blivit sämre. Det blir roligt när ni kommer hem, men ett år kan vara både långt och kort. Hälsa alla och ni önkas samtliga en god fortsättning på år 2010./mamma
Du har rätt Annika. 2010 kommer att bli ett bra år för dej. Det går alltid lättare, när man närmar sig målet. Jag vet, för jag har tagit mej igenom Ada-milen några gånger.
Passa nu på och gå på puben så ofta du kan. Gissar att det är lika klent med den sortens lokaler i Bohuslän som här söder om Göteborg.
Jag ser fram emot att få vara en del av ditt 2010 Annika liksom jag ser fram emot att du kommer hem igen och blir en del i min vardag på ett annat sätt än det blir när du är på fel sida havet. =)
Du är så härlig Annika!! Jag skrattar alltid gott åt dina berättelser och du är en äkta, sann positiv människa! Kram på dig!
